De öländska byarna

I tusentals år har Öland varit ett bondeland. Redan under stenåldern började man odla jord och hålla tamboskap. Radbyarna som fortfarande lever kvar på ön, har sina rötter i medeltiden.

De öländska radbyarna ligger i laga läge.
Laga läge betyder att alla byns tomter har sin gräns mot bygatan. Tomternas bredd mot denna motsvarande gårdens byamål. Kring byn låg sedan åker- och ängsmark vilka fördelades enligt solskifte. Gårdens andel i byn var avgörande för åkermarkens storlek, delar i allmänningar, gemensamma höskördar m.m. Här igenom fördelades också bondens rättigheter och skyldigheter i byn. Under 1800-talet genomfördes enskifte och laga skifte men detta påverkade inte radbyarna i någon större utsträckning.

Den vanligaste gårdstypen är den götiska där gårdsplanen omslutes helt av olika byggnader. Den rektangulära tomtens kortsida gränsar mot bygatan. Här ligger först fägården.Längre in, skild från fägården med staket eller mur ligger mangården.
Under 1900-talet sker stora förändringar i de öländska radbyarna. Gamla otidsenliga byggnader har efterhand ersatts med nytt, gamla oanvända har rivits ner och lämnat luckor i husraden. Utanför den gamla gårdstomten står nya och större ekonomibyggnader anpassade till maskiner och djurbesättningar. I dagens byar finns även avstyckade tomter med moderna bostadshus, här bor också många som inte livnär sig av jordbruk.

Show more